Angående Pantsamlare
I ett hål i marken levde en pantsamlare. I vanliga fall till nytta för stackars folk vilka anser att ens tid är värd mer en penningvärdet på en tomburk. Just denna dag ansåg dock folket att pantens värde faktiskt kunde vara värd någonting, någonting pantsamlaren sedan länge vetat.
Även om pantens ringa värde kan verka som en harmlös historia, ledde den snart till ett av historiens största konflikter. Historien börjar när en pantsamlare ansåg att alla burkar och flaskor dess ögon kunde se tillföll deras samlingar. Detta var någonting en grupp fattiga studenter inte höll med om.
Första anfallet var när pantsamlarna tog tydligt undanställda burkar, allt emedans de använde all sin list för att undvika folks illvilja. [1] Studenterna försökte stå emot, men oförberedda på ett anfall hade de ingenting att försvara sig med.
Utmattade efter ett förlorat första slag bestämde sig studenterna för att de fortfarande behövde pant, och gjorde som studenter gör och producerade ny pant. [2] Dock skulle inte denna pantproduktion länge få vara i fred. Långt innan chocken från föregående attack var glömda anföll pantsamlarna igen! Dock hade studenterna, genom sin gemensamma pantproduktion fått nya krafter och lyckades slå tillbaka och skydda sin pant.
Studenterna insåg att för att skydda sin pant måste drastiska åtgärder vidtas. Sakta men säkert börjades system byggas upp i hopp om att pantsamlarna inte skulle kunna anfalla igen. Även om det gav ett skydd gav inte de (enligt dem själva) tappra pantsamlarna upp.
Allt emedans skydd för tomburkarna byggdes upp började deras rikedomstid leda mot sitt slut. Burkarnas värde föll ständigt för pantsamlarna, och de började bli desperata. Vändpunkten kom dock den timmen pantsamlarna insåg att även glasflaskor i back är pant. I ett ädelmodigt [3] anfall försökte en pantsamlare ta både flaskor, back, och innehåll i ett enda stort svep. Till hans förtret var studenterna dock evigt vaksamma, och slog tillbaka med en sådan kraft att ingen pantsamlare någonsin mer syndes till på den platsen.
Hurvida historien om pantsamlaren är sann är en fråga få är änse om. Många historiker svär sin karriär på dess historiska betydelse, medans andra bara ser det som en simpel saga för att skrämma nyankommna studenter.
[1] Sedan textens skrivande har historikerna kommit fram till att pantsamlarnas försök till att undvika illvilja oftast bara ledde till större irritation hos vanligt folk. Även värt att notera att deras metoder ofta innefattade att låtsas inte förstå infödingarnas språk. Samt feltolka samtliga signaler vilka skickas emot dem.
[2] Efter det sorgliga bortspolandet av alla historisk bokföring om händelserna vet tyvärr ingen längre om hur studenterna producerade pant.
[3] Enligt vem? Ö. An.
RSS-feed to see more like this.